Besök på Ccochahuasi Animal Sanctuary

Längs vägen mellan Cusco och Pisac ligger ett djurcenter som tar hand om djur som varit föremål för olaglig handel. Det handlar om vilda djur som enligt lag är just vilda djur och ej får hållas som husdjur. Men det kan också handla om misskötsel av husdjur. 

En eftermiddag efter skolan tog vi så en kollektivtaxi till Ccochahuasi Animal Sanctuary. Efter att ha betalat ett inträde på fem soles (ca 14 kornor) var (dock Leonel undantaget- här så går nästan alltid han in/ åker gratis) mötte en guide oss som under cirka 25 minuter berättade om djuren som fanns på centret.

Papegojor- hanen är alltid färggladare. Således är hanen den med svenska färger.

På plats fanns även de fyra olika slags lamadjuren som finns i Peru. Förutom de två välkända sorterna Lama och Alpacka finns det också Guanaco och det mer vilda djuret Vicuña. Tyvärr lyckades jag i detta nu bara ladda upp bilder på en lama. Alpackan är mindre än laman och har kortare ben. Gemensamt för laman och alpackan är de kan hållas som husdjur, vilket däremot de två övriga arterna inte är aktuella för. Vicuñan lever på riktigt hög höjd och är hett eftertraktad av de som vill göra sig en hacka på olaglig väg då deras päls är den mest exklusiva av samtliga lamadjurs. Ett gram päls kostar nämligen 20 dollar.

Esmeralda och Adelina med en Lama.

Jag och Leonel ville också gosa Lama.

Häftigast av allt var ändock kondoren. Kondoren är efter Albatrossen den största flygande fågeln. Den flyger upp till 6000 meters höjd och är således den fågel som flyger högst. Här på centret sysslar de också¨med att föda upp ungar till utrotningshotade djur, som i detta fall med kondoren.
När Ians pappa var liten flög kondorer också bland Pisacs berg, men det gör den inte längre. Förmodligen på grund av dålig tillgång på mat, då den kräver stora mängder av kött. Det går att se den flyga i närheten av Arequipa i Peru i något som heter Colca Canyon. Dit kom vi inte denna gång- som mycket annat i Peru återstår det ännu att besöka.

 Även pumor har tidigare funnits i trakterna runt Pisac men finns inte heller kvar där längre, Precis som med kondorer föder centret upp pumor.

Här ser ni pumaungen Mustafa.

Det fanns också olika apor på centret, bland annat spindelapor och den här lilla krabaten som vi kallar för Herr Nilsson-apa. Denna variant av apa får hållas som husdjur i Peru. När Ian var liten hade hans mormor en liten apa i stil med denna.

På plats fanns också två peruanska nakenhundar. Häftiga är de- men de saknar definitivt gosigheten som vår gårdshund Oso hade.

En peruansk nakenhund med tunga på vift.